Margareta Silfversparre ( -1716)

Eldens kvinna

Hennes många passionerade brev till både kyrkan och staten tyder på att Margareta Silfversparre vägrade stå ut med orättvisa svenska 1600-talsnormer.

Margareta Silfversparre was the daughter of major Per Silfversparre (Nr 99) och Magdalena von Scheiding. Omkring 1661 gifte hon sig Johan Påhlman, cavalry master of Småland’s Cavalry Regiment.¹“Silfversparre nr 99”, Adelsvapen-Wiki, https://www.adelsvapen.com/genealogi/Silfversparre_nr_99, accessed: 29 May 2023; “Silfversparre”, Roskildes Historie, https://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Silfversparre/Silfversparre.htm, tillgänglig: 29 maj 2023 Mellan 1662 och 1682 fick paret flera barn – Fredrik (f. 1662), Christina Beata (c. 1666-1736), Magdalena (1668-1739), Göran (f. 1670), Catharina, Hedvig (1673-1749) , Claes (1678-1704), ett icke namngivet barn (d. 1679), Carl Gustaf (1679-1757), Henrik (f. 1681), och Maria. De bodde på herrgården Ugglansryd i Ryssby. 1671 deltog Margareta i en förhandling med tre invånare i Sunnerå by som till synes löstes i godo.²Josef Henrik Theophil Rosengren, Ny Smålands Beskrifning [Ny Småland Beskrivning], Band 2-3 (Vexiö: Vexiö-bladets boktryckeri, 1914), 10. https://books.google.com.au/books?id=bKz3h4fVLksC.

År 1672, ett år efter att deras äldste son hade skrivits in i skolan,³Fredrik skrevs in i Växjö skola den 16 juni 1671. Johan och Margareta skrev brev till sin biskop på grund av oenighet i äktenskapet. Den 24 februari väckte Johan talan mot sin hustru för att hon rymt med barnen, pigor och deras gemensamma ägodelar.⁴Växjö Domkapitel, Sunnerboarkivet Arkiv: Rättsoch Tingshusväsende, serie F1, vol. 6, anteckning 1672 nr. 83, https://webtjanst.ljungby.se/klara/public/volume/VolumeView.jsp?VolumeID=37964 Den 26 mars besvarade Margareta anklagelserna i ett mycket längre eget brev och anklagade sin man för att vara en "tyrann" och en dålig kristen som,⁵Växjö Domkapitel, af Kullebo, 26 mars 1672; översatt av Lars Jenner, PhD  

”...håller sig under en mycket lång period borta från kyrkan och den årliga stora sammankomsten för Herrens nattvard, snarare ligger hemma i dagligt knorrande och lever ett odisciplinerat liv av förbannelse och vrede. Sedan kastar han anklagelser på mig offentligt till den grad att jag inte längre med ren samvetet tål det; anser mig inte vara hans hustru utan mycket värre än hans slav och tjänare, att jag själv måste uthärda alla plikter inom och utanför."

Hon var orolig över hur deras hemförhållanden påverkade barnen och nämnde också fall av fysiskt våld och förklarade att det skulle vara "ganska svårt och nästan omöjligt" för dem att försonas. I samma brev pekade Margareta på liknande händelser tidigare och begärde tillstånd att lämna sin man:

"Jag kan av den anledningen inte längre ha förtroende för att stanna i hans företag, eftersom han så lite betraktade den försoning som inträffade för flera år sedan, som dessa dokument, efter att ha blivit attesterade, visar. Och efter fem resor till kyrkoherden, avsedda att förena oss, har så lite av hans tankar senare vänt sig mot förbättring. […] Jag har också en liten son i Växjö till ta hand om […] Och jag kommer tacksamt att betala hans väg, bara om han inte går till sin far, lär sig och speglar hans föraktliga och försvårande sätt att leva.” 

Icke desto mindre verkar det som om hennes bön var meningslösa, för paret försonades offentligt i april 1672.⁶Växjö Domkapitel, 1667: 384-85

1685 och 1686 anmälde sig Margaretas två äldsta söner, Fredrik och Göran, frivilligt vid svenska infanteriregementet och fortsatte med karriärer inom militären; deras bröder skulle följa efter senare.⁷Carl Gustaf och Henrik var frivilliga vid Kronobergs regemente 1694 och 1699. År 1687 skrev Margareta ytterligare nödbrev till biskopen och signalerade de fortsatta problemen i hennes äktenskap. I ljuset av ytterligare anklagelser om tjänstefel från hennes man, vädjade hon till distriktspastorn att besöka dem och frita henne.⁸Växjö Domkapitel, arkivering 1687 nr. 329 / ”Växjö Domkapitel”, akt 1687 nr. 327 

”Kyrkoherde Laurentius (Lars) Siggonius bekräftar, av Agunnaryd 1687-11-3, att han om adliga fru Margareta Silfversparre på Ugglansryd aldrig hört eller vetat annat än att hon är laglig, ärlig och god, efter min bästa. kunskap bekräftar att hon är helt oskyldig till det som hennes man anklagar, "att hon en gång i mitt hus har haft olagligt umgänge med en annan man, som nu är död, vilket jag under ed kommer att bekräfta."

1691 stod Margareta i bråk med en man vid namn Sven Sonesson utanför kyrkogården i Ryssby, som ”lyfte en käpp mot henne och var föraktfull”. Margareta – som verkar ha haft en styrka och känsla för rättvisa som gjorde att hon kunde stå upp för sig själv – ska ha frågat honom om han ville slå henne, varpå han svarade: ”Slå dig arton gånger, eftersom du inte har något annat än otuktiga. och tjuvar i ditt hus och ingen ärlig person kommer från dig.” Sonesson fick böter, dömdes att sitta i angiven rad två på varandra följande söndagar och att stå barhuvad vid kyrkdörren; de två sistnämnda var straff som var avsedda att skämma ut den skyldige.⁹Sunnerbo Domkapitel, arkivering 1691 nr. 104005; Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:39 (1691-1693) Bild 550 / sid 103 (AID: v206227.b550.s103, NAD: SE/VALA/0382503)

Johan dog 1693, varpå Margareta ärvde Ugglansryd, samt godsgården Väraboda som han köpt 1677.¹⁰Johan köpte herrgården – som en gång tillhört hans moster och hans syster – av dess ägare, Elin Stråle i Ekna. Men hennes utmaningar var långt ifrån över. På samma sätt som hon en gång försvarat sig, stod Margareta vid sin yngsta dotter Maria, som hade fött ett oäkta barn med en man som vägrade att gifta sig med henne. År 1697 lämnade Margareta in ett klagomål mot Isak Nederwood, en adelsman, som hade "vanärat" hennes dotter "i löftet om äktenskap".¹¹Växjö Domkapitel, akt 1697 nr. 284 År 1700 begärde hon att Maria skulle få återinträde i församlingen, från vilken hon förmodligen varit avstängd sedan händelsen.¹²Växjö Domkapitel, akt 1700 nr. 38 Margareta tog med sig sin dotter till Gällaryd, där Maria så småningom förlovade sig med fältkirurgen Clas Vilken 1704.¹³Sunnerbo Domkapitel, 1704, sid. 130

Tre år senare, den 26 mars 1707, tvingades Margareta återigen ta upp pennan och skriva till den kommission som ansvarade för planerade reduktioner under Karl XI:s regeringstid, där Ugglansryd troligen skulle ingå. Hennes vädjanden som "fattig" och "mycket ledsen" änka om att få behålla familjens herrgård, inkomsten från vilken hon hävdade försörjde henne, var framgångsrika.¹⁴Rosengren, Ny Smålands Beskrifning, 10 Hon fick behålla den och Ugglansryd skulle finnas kvar i släkten Påhlman till 1798.

1709 fick Margaretas söner Göran och Carl Gustaf fångades i Perevolochna under slaget vid Poltava mellan Ryssland och Sverige.¹⁵Sverige förlorade striden, och med det mycket av sin makt i Europa. De förvisades till Tobolsk i Sibirien och skulle inte återvända under Margaretas livstid. Hon dog 1716.¹⁶Johan Axel Almquist, Frälsegodsen I Sverige Under Storhetstiden: Med Särskild Hänsyn Till Proveniens Och Säteribildning., nummer 1, band 3 (Stockholm: Norstedt, 1976), 1239, 1656

Fotnoter

• 1
  “Silfversparre nr 99”, Adelsvapen-Wiki, https://www.adelsvapen.com/genealogi/Silfversparre_nr_99, accessed: 29 May 2023; “Silfversparre”, Roskildes Historie, https://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/svenske/Silfversparre/Silfversparre.htm, tillgänglig: 29 maj 2023
• 2
  Josef Henrik Theophil Rosengren, Ny Smålands Beskrifning [Ny Småland Beskrivning], Band 2-3 (Vexiö: Vexiö-bladets boktryckeri, 1914), 10. https://books.google.com.au/books?id=bKz3h4fVLksC.
• 3
  Fredrik skrevs in i Växjö skola den 16 juni 1671.
• 4
  Växjö Domkapitel, Sunnerboarkivet Arkiv: Rättsoch Tingshusväsende, serie F1, vol. 6, anteckning 1672 nr. 83, https://webtjanst.ljungby.se/klara/public/volume/VolumeView.jsp?VolumeID=37964
• 5
  Växjö Domkapitel, af Kullebo, 26 mars 1672; översatt av Lars Jenner, PhD  
• 6
  Växjö Domkapitel, 1667: 384-85
• 7
  Carl Gustaf och Henrik var frivilliga vid Kronobergs regemente 1694 och 1699.
• 8
  Växjö Domkapitel, arkivering 1687 nr. 329 / ”Växjö Domkapitel”, akt 1687 nr. 327 
• 9
  Sunnerbo Domkapitel, arkivering 1691 nr. 104005; Göta Hovrätt – Advokatfiskalen Kronobergs län (G) EVIIAAAD:39 (1691-1693) Bild 550 / sid 103 (AID: v206227.b550.s103, NAD: SE/VALA/0382503)
• 10
  Johan köpte herrgården – som en gång tillhört hans moster och hans syster – av dess ägare, Elin Stråle i Ekna.
• 11
  Växjö Domkapitel, akt 1697 nr. 284
• 12
  Växjö Domkapitel, akt 1700 nr. 38
• 13
  Sunnerbo Domkapitel, 1704, sid. 130
• 14
  Rosengren, Ny Smålands Beskrifning, 10
• 15
  Sverige förlorade striden, och med det mycket av sin makt i Europa.
• 16
  Johan Axel Almquist, Frälsegodsen I Sverige Under Storhetstiden: Med Särskild Hänsyn Till Proveniens Och Säteribildning., nummer 1, band 3 (Stockholm: Norstedt, 1976), 1239, 1656